När man ibland måste göra svåra val, ibland är de inte de lättaste å absolut inte kul. Men när rädslan tar över å man vet innerst inne att de är de bästa för nuet så är de klokt att man lyssnar på sej själv.

Jag sitter å tittar på min vänstra hand, på mitt finger där förlovningsringen sitter. När jag tar av mej den känner jag mej naken (inte ordagrannt), de är precis så jag känner utan dej. När vi bestämde att jag skulle komma ner över helgen ha jag aldrig vart så säker.. jag va inte ens nervös! Jag klev på bussen i Meselefors där min storasyster bodde, hon va mer nervös än en annan.. minns hennes ord: Ring om han är dum i huvve, för jag kommer ner å hämtar dej på en gång. När jag såg skylten å insåg att nu är vi i Sollefteå då blev jag nervös! När jag träffade dej för allra första gången i Sollefteå på busstationen, jag klev ur bussen å där kom du emot mej. En lång kille som såg rätt så blyg ut, du hjälpte mej packningen å när du vände dej om så pirrade de i hela mej. Vi satte oss i bilen å jag tro aldrig mitt hjärta ha banka så fort. Samma natt sov vi i varsin säng.. kvällen efter såg vi film. Jag tro våra händer låg breve varann säkert i flera herrans minuter innan jag tog den.. å sen den allra första kyssen. Den kvällen gott folk 3/10 2003 blev vi ett par <3 Nu sitter vi här.. 10 år senare.. med två barn, upp- å nedgångar ha nog de allra flesta i sitt förhållande.. alla går nog igenom nånting som måste tas itu med. Men inget som inte går att lösa! Du finns där för mej, du ställer upp för mej, när jag ser dej med våra två småtroll värmer mitt hjärta. De mina vänner är kärlek.. å jag ha aldrig vart så säker som nu! 

You and me.. together we stand strong <3